Intervjun är över

2009 augusti 13
by Ludwig Sörmlind

När du läser det här så har reportern och journalisten för länge sedan lämnat vår lilla altan uppe på Bolsberget. Hur intervjun gick vet jag faktiskt inte. Jag missade till och med när det började, helt plötsligt var vi i full gång och Malin satt och höll låda för kung och fosterland medan reportern skrev så att pennan glödde.

Min roll i det hela var mest att hålla koll på var i historien vi befann oss när Malin blev avbruten plus att vara med på ett par fotografier. Däremellan sprang jag mest runt och flyttade kryckor och rullstol dit där fotografen, vars namn jag inte kommer ihåg, tyckte att det skulle plåtas.

Malin trivdes som fisken i vattnet och år av träning i form av egobilder belönade sig. Fotografen berömde både henne och Mandus förmåga att bli bra på kort. Min insats framför kameran gick väl sådär. Jag har vid det här laget insett att jag inte är speciellt bra på att vara med på kort. Antingen blundar jag eller så ser jag ut som en förrymd fånge som ska provspela för nästa säsong av en annan del av Köping.

Vår historia sammanfattades galant av Malin och reportern antecknade flitigt medan fotografen hmmmade med jämna mellanrum. Jag ser med spänning fram emot ett utkast av vårt lilla samtal. Det är alltid intressant att se hur andra människor tolkar information och i det här fallet handlar det ju om något som är mig väldigt kärt. Mitt liv, Malin.

Apropå det här med namn. Jag satt och försökte komma ihåg vad reportern och fotografen hette strax efter att de hade åkt hemåt. Jag förkunnade direkt att det är lönlöst för mig med mitt minne att försöka minnas namn och utseenden på människor som jag med största sannolikhet aldrig kommer se igen. Detta faktum fann Malin väldigt förbryllande. Varför undrade jag då – jag har inte plats i min ursäkt för en hjärna för en massa namn som sedan måste kopplas ihop med lika många ansikten. Har du ett bra minne för namn?

Bloggar etiketter: , , , ,

Missa inte:

  1. Dags för reportage
  2. Rullstolen är nedmonterad och matsäcken är packad
  3. En dag är ingen dag
  4. Vad är klockan?
  5. Ett år har gått

No Responses leave one →
  1. augusti 13, 2009

    Gör som jag lärt mig associera namn..När någon säger att de heter Willy så tänker jag på ”rädda willy” när jag ser han. Eller Annica..Pippis kompis..eller som jasas son underbara Mio från min favoritsaga mio min mio osv :)

  2. augusti 13, 2009

    Okej! Ja, jag ska kolla upp det direkt :)

    /Josephine

    • augusti 13, 2009

      Sådär, adresserna till dessa annonser är nu spärrade. Tyvärr så går det inte direkt blixtsnabbt men inom ett par timmar borde de vara borta.

      Tack för hjälpen! Kommentaren med länkarna slängs bort. :)

  3. augusti 14, 2009

    Jag ser också fram emot att läsa.. ja då det kommer i tidningen alltså, tiiiiihihihi.

    Jag är kass på namn, men däremot så minns jag alltid ansikten! Men namn på speciella personer minns jag ju! T.ex som Gull-britt och Johan! :)

    • augusti 14, 2009

      Undrar hur tusan man ska våga sig iväg till affären och köpa Hemmets journal? Vi får vänta på Malins mormor. :P

      Hanna är ett namn som jag aldrig kommer glömma. Inte heller Ludwig – men det är nog inte så många som glömmer sitt eget namn? :)

      • augusti 14, 2009

        Nej vissa namn fastnar ”bara”. Fast vi har ju en bra anledning till att komma ihåg varandras namn :)

        ÄSCH, inte kan ni väl vänta på henne! Då går det ju fortare om jag köper ett ex och skickar till er på snigelpost :P

      • augusti 14, 2009

        Om man glömmer får man hoppas man har sitt id kort med sig. Däremot så får min son stundvis heta de min broder heter. Helst om jag blir förbannad så blir de fel. Men de så lika varandra både på sätt och utesende skyller på de ;)

        Svärmor hon kalla min make för hans bröders namn. Vi ids inte ens rätta hon när hon säger fel (hon är inte demet ska tilläggas)

        Ludwig är ett fint namn. De påminner mig om grannes fina Golden som hette Ludde :) Så de lätt att komma i håg.

  4. augusti 14, 2009

    Hej! Hittade din blogg via Theresés ”En oskriven framtid”.. Måste vara tufft att stå bredvid, jag är själv whiplash skadad som T är, noch jag tänker mycket på hur min sambo måste ha det. Därför var det en glädje, konstigt nog, att hitta din blogg.. Någon som står bredvid. Så många frågor utan svar. Ville i alla fall bara säga hej! // Kram från en främling!

  5. augusti 15, 2009

    Jag är också jättedålig på namn och ansikten. Men jag skyller på att jag börjar komma upp på ålderns höst…alltså 30 :-P

  6. augusti 17, 2009

    Du är inte ensam, Ludwig ! Om jag, mot förmodan, kommer ihåg ett namn då är det, ta mej f-n, nåt annat som försvinner från hårddisken. Och faktum är att jag hellre behåller en massa kunskaper och visdomar än meningslösa namn…

Leave a Reply

Note: You can use basic XHTML in your comments. Your email address will never be published.

Subscribe to this comment feed via RSS