Akut nötallergi höll på att kosta min syster livet
Nu sitter jag och Malin i ett litet sjabbigt hotellrum mitt i världsmetropolen Karlskoga. Malin lade beslag på den illgröna nätverkssladden så jag får hålla till godo med det mobila bredbandet som min iPhone lyckas tillhandahålla.
Jag lyckades till och med få med mig kameran och knäppte ett gäng kort på omgivningarna men självklart lyckades jag glömma kameran nere i bilen! Skandal, jag hoppas bara att den ligger kvar där nere när vi vaknar i morgon.
Malin hade lite att tycka och tänka om hotellrummet men hennes kommentarer vågar jag inte skriva här, att kalla rummet för handikappanpassat är dock lite av en överdrift om ni frågar mig.
Vi mår efter omständigheterna bra även om 45 mil i bil tog ut sin rätt på Malins kropp. Jag håller tummar och tår för att hon över huvudtaget ska kunna röra sig i morgon. Familjen min, som redan var samlade när vi rullade in, mådde under omständigheterna bra om vi räknar bort ett akut allergianfall vid inmundigandet av en Swartzwaldtårta som trots ivrigt skärskådande av innehållsförteckningen visade sig visst innehålla nötter.
